Beskrivning
Skolmåltiderna har en stor relevans för elevernas gemenskap i sociala sammanhang, hälsa, lärande och trivsel. En god måltid skapar mätta elever som har större förutsättningar att orka fokusera på skolarbetet en hel skoldag. Nöjda och mätta barn bidrar även till en lugnare och gladare miljö på skolorna på och mellan lektionerna. Bra skolmåltider är en bidragande faktor till grundläggande matvanor som är bra för miljön och hälsan (Livsmedelsverket 2022).

Många elever i kommunens skolor hoppar över att äta skolmåltiderna av olika anledningar. Det kan bero på att de inte tycker om maten eller att eleven har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD, autism, Tourette mm), som gör att de är selektiva i sitt val av mat, dvs de har svårt att äta ihopblandad mat såsom grytor, eller så vill de äta samma mat hela tiden. För att tillgodose de barn som har speciella matbehov skrivs idag ett kostintyg för anpassad kost. Trots det är det många som inte äter då de inte vill vara annorlunda. För att alla elever ska vilja äta maten i skolan har jag följande medborgarförslag:

Eleverna i kommunens grund- gymnasie- och gymnasiesärskola ska få välja vilken skolmat de vill ha en vecka i förväg. Måltiderna ska bestå av: en samma återkommande maträtt, en vegetarisk rätt, en icke återkommande maträtt och salladsbuffé. På den återkommande maträtten ska maten ligga separerad och vara samma varje dag, exempelvis ett läsår i taget. Vilken rätt det ska vara kan röstas fram av eleverna. En matsedel läggs in i ett dataprogram som kan nås via en app på telefon, surfplatta/ipad eller dator. Eleverna kan via appen välja maträtt veckan innan den ska serveras och väljs en vecka åt gången, förslagsvis på måndagar. För att säkerställa att valet blir gjort bör klassansvarig pedagog ha ansvaret. Det gör att ansvaret inte kommer att ligga på den enskilde eleven eller föräldrarna. Rutin för frånvaro på ?valdagen? ska finnas.

Med samma återkommande maträtt där maten ligger separerad på tallriken ökar sannolikheten att alla elever kommer att äta skolmaten. Färre kostintyg behöver skrivas och de elever med anpassad kost slipper känna ett utanförskap och att de är annorlunda, eftersom alla elever har samma mat att välja mellan. Matsvinnet kommer att minska då kökspersonalen vet i förväg hur många portioner de ska laga av de olika rätterna.

Stora chanser finns att Bollnäs kommuner kommer att bli en föregångskommun för nytänkande där man satsar på hälsofrämjande arbete och ger eleverna större förutsättningar att klara av skolan med bättre studieresultat som följd.